Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
642
Strassburg1.
nämnde stad 1773, träffade han der Silfverstolpe, som var
kapten vid Dauphins regemente, sedan han 1762 tagit afsked ur
svensk tjenst. Ehuru han var svåger med erkebiskop Troilius,
blef han likväl katolik 1766, som han sjelf sade, af
öfvertygelse. Han hade gjort hela finska kampagnen under
Lewenhaupt och Buddenbrock, samt blef af konungen i Sverige
utnämnd till Svärdsordens-riddare.
På resa från Strassbourg till Mainz drunknade i
Ehen-.strömmen magister Carl Ulrik Norlin d. 11 Okt. 1787, uti dess
25:te år. Han hade uppehållit sig i 4 år vid universiteterna i
Göttingen och Strassbourg samt på förra stället disputerat om
Sveriges vinst eller skada af Westfaliska freden.
Strassburg eller Broduitzo, en liten stad i Preussen och
kretsen Marienwerder. I början af Aug. 1628 gick Gustaf II
Adolf till Strassburg, der polska och preussiska adeln samlat
sina redbarheter. Konungen lät i 3 dagar beskjuta staden.
Fästningsverken dels nedskötos, dels sprängdes i luften, så att
befälhafvaren Lamointaigne d. 24 Sept. måste ingå på att
dagen derefter uppge fästningen mot fritt aftåg. Men följande
dagen kommo åtskilliga polska trupper till undsättning, och
uppmanade Lamointaigne att bryta dagtingan; denne nekade
dock att svika det gifna löftet. På utsatt timme öfverlemnades
fästet till svenskarne och besättningen fick fritt aftåga till
polska lägret, der Lamointaigne straffades med lifvet för fästets
tidiga uppgifvande. — Mot slutet af Okt. reste Gustaf Adolf
öfver vintern till Sverige. Polackarne trodde nu rätta tiden
vara inne att återtaga Strassburg; men Axel Oxenstjerna, i
egenskap af generalståthållare under konungens frånvaro,
beordrade fältmarskalken Herman Wrangel att skynda till
Strassburgs undsättning, och polackarne blefvo på ditvägen slagna
vid Gurzno i Febr. 1629.
Stressuw, se Rügen.
stum. en obetydlig ort, ej långt från Marienburg. Der
höllos i Juni månad 1629 några skarpa träffningar emellan
svenskarne och polackarne. En var i synnerhet ganska
blodig. Den käcke polska anföraren Koniecpolsky lyckades att
öfverrumpla och nedhugga 200 svenskar. I detta ögonblick
ankom Gustaf Adolf med det öfriga rytteriet och en ytterst
häftig strid begynte. Svenskarne voro underlägsna i antal, öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
