Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensksund.
647
nom den listen, att ryska befälhafvaren låtit trycka ett falskt
exemplar af Post- och Inrikes-tidningen, hvari tillståndet i
Sverige skildrades belt annorlunda, än det verkligen var, och
hvilken skickligt skall hafva blifvit Cronstedt meddelad. Rätta
orsaken var väl dock mutor, underlättade af politiskt missnöje,
ty hans befäl på Sveaborg kunde med allt skäl betraktas
såsom en onåd, enär han vid början af Gustaf IV Adolfs
regering var general-adjutant för flottan, men miste denna post
och sändes till Sveaborg, för att aflägsnas. Hvad som
slutligen gjorde förräderiet lättare verkställbart, var den
omständigheten, att Gustaf Adolf oklokt upphäft den paragraf i
krigs-artiklarne, som tillät hvilken officer som helst att taga befälet
i en fästning, så snart dess kommendant förklarade sig vilja
kapitulera. Den 6 Mars 1808 visade ryssarne sig första
gången utanför Sveaborgs vallar, och jemnt en månad derefter,
eller d. 6 April, sedan endast några obetydliga skärmytslingar
egt rum, hvarunder blott 5 man af besättningen stupat och 28
blifvit sårade, afslöts konventionen om fästningens uppgifvande,
så vida icke inom en månad tillräcklig undsättning ankom.
Bland annat innehöll äfven kapitulationen sådana vilkor, som
ej kunde rimligen uppfyllas, såsom t. ex. att innan cl. 3 Maj
5 svenska linieskepp skulle hafva med trupper inlupit i
Sveaborgs hamn. Till kapitulationens betryggande öfverlemnades
ytterligare redan d. 9 April till ryssarne utanverken på
Långörn samt Wester- och Öster-Svartö. Slutligen föll Sveaborg,
som kostat staten öfver 25 millioner, d. 6 Maj 1808, i ryssar-
, .. , , -fCS t . 7A//->"
nes händer. ,
Svensksund, ett af Sveriges sjökrigshistorias
märkvärdigaste namn, har varit vittne till svenska flottornas tapperhet
och bragder, både då de åtföljts af nederlag och svåra
förluster samt af lysande segrar. Den 24 Aug. 1789 angreps der
svenska skärgårdsflottan under amiral Ehrensvärds befäl af en
tredubbelt starkare rysk flotta, samt måste, efter en tio
timmars skarp fäktning och sedan hon förstört flera ryska fartyg,
retirera med förlust af många skepp. Flottan hade dervid
ådagalagt sådana bedrifter, att Gustaf III efter nederlaget belönade
sin tappre, men olycklige amiral med Svärds-ordens stora kors.
Följande året, 1790, d. 9 Juli, som var ryska kejsarinnans
kröningsdag, tänkte ryssarnes amiral, prinsen af Nassau, få fira
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
