Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
098
Werben.
Vi vilja äfven nämna, att Jakob Jonas Björnståhl år 1772
besökte Venedig, och har i l:sta delen af sin "Resa" beskrifvit
dess monumenter och de svenska minnen, som äro fästade
dervid. — Hos Cornaro fann B. en samling manuskripter, 5,000
till antalet, på flera språk, deribland många hörande till
svenska historien. — Hos prins Alfonsi såg B. en verldskarta,
ritad 1455 af Manro, den största geograf på sin tid. På denna
synes Scandinavia, som en liten ö, vester om Svetia och Gothia.
— Uti Venedig utkom 1762 ett verk på latin, kalladt Analecta
Transalpina. Det innehåller utdrag af Svenska
Vetenskapsakademiens handlingar från dess stiftelse 1739—1746.
Dessutom hafva otaliga landsmän besökt denna stad, som
i afseende på sitt sköna läge lifligt erinrar om Stockholm.
Äfven ångsluparne, som oupphörligt gå emellan Venedig och
kringliggande ställen, påminna om vår hufvudstad. Det är
svensknorska konsuln i Venedig, J. I). Bödtker, som har infort denna
ångslupsfart, och den första båten af detta slag bär det för
nordbor välkända namnet Ellida.
Werben, en stad i Preussen, vid Havel-strömmens inlopp
i Elbe-floden. Om sommaren 1631 beslöt Gustaf II Adolf att
bemäktiga sig nedra delen af Elbe-floden, och staden Werben
valdes till medelpunkt för härens nya ställning. Detta val har
af alla kännare blifvit högeligen berömdt, såsom ett
mästerstycke af krigskonst och snille. Hufvudlägret anlades emellan
Werben och Elbe-stranden och befästades med mycken
noggrannhet. Sjelfva staden blef innesluten inom befästningarne.
Tilly beslöt att med sina 25,000 man storma detta läger och
saken såg betänklig ut för Gustaf Adolf, som då blott hade
12,000 man. Tilly började anfallet med 32 grofva kanoner,
och då de kejserliga regementena tågade mot lägret, hördes
från svenskarnes sida icke ett enda kanonskott, utan endast
en matt musköteld. Men knappt kommo österrikarne inom
rigtigt kartesch-håll, förrän de mottogos med ett så förstörande
kulregn, att hela leder ströddes utefter jorden, och de öfriga
flydde. Svenska rytteriet gjorde då ett utfall och förföljde
flyktingarne samt anställde bland dem ett betydligt nederlag.
Med harmen i hjertat måste Tilly efter några dagar återtaga,
och förlorade sedan omkring 6,000 man inom några veckor
genom svält och strapatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
