Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wifilsborg.
717
stundom kan han dock blifva ganska glad Öfver att se en
sådan. Han tycker om att visa sina porträtter, i synnerhet
Gustaf 111:8, sin moders och erkehertiginnan Sofias, och har ej
någon motvilja för att tala om gamla tider. Minnena från hans
barndom tyckas vara ganska lifliga hos honom, men om nyare
svenska förhållanden har han ej någon särdeles fullständig
kännedom, och när han talar om Sverige, är det som skulle
talet komma från en gengångare ifrån århundradets första
decennier, för hvilken alla de efterföljande åren icke funnits till.
I Wien förvaras den hatt och det gehäng, som Gustaf II
Adolf mistade under striden vid Stum, då han råkade komma
midt ibland några kroater, af hvilka han blef tillfångatagen.
(Se vidare härom under Stum.)
Sverige deltog i Wienerutställningen år 1873, och dess
produkter ådrogo sig mycken och välförtjent uppmärksamhet.
Det skulle här blifva för vidlyftigt att utförligt omnämna dem;
vi inskränka oss derföre att blott uppräkna de byggnader, hvilka
illustrerade den svenska afdelningen.
Svenska Skolhuset. Dess arkitektur hållen i en stil,
erinrande om den gammal-nordiska. — Svenska Mejeri-aktiebolagets
hus utmärkte sig genom ändamålsenlig inredning. — Finspongs
Bruk hade uppfört en särskild byggnad för inrymmande af
dess utställningsartiklar. — Svenska Jagt-paviljong en tilltalade
genom lätt konstruktion och vackra proportioner. — Svenska
Restaurationen. I dess sal var upphängd en rundmålning af
Stockholm (af O. A. Mankell). I fönstren sågos de svenska
landskapsvapnen, inbrända i glas. — Samtliga dessa byggnader
voro förfärdigade vid snickeri-fabrikerna i Stockholm och
Göteborg. De finnas aftecknade i flNy Illustrerad Tidning11 för år
1873.
WifiiHborg. Detta uti våra äldsta fornsagor stundom
förekommande namn är ett af de flera bevis, som af
häfdeforsk-ningen kan anföras på en svensk utflyttnings en gång för
århundraden tillbaka skedda nedsättning uti några af de härliga
dalar, hvilka äro belägna mellan Alperna af det inre
Schweizer-landet. Stor, nästan till historisk visshet öfvergående
sannolikhet har den meningen, att uti vikingafärdernas fasaväckande
tidehvarf en nordisk vikingaflock kommit en gång ända ned
till dessa trakter och slutligen för alltid slagit sig ned derstä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
