Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726 Wismar.
under Sverige, likväl borde bindas med något slags hyllning
till hertigen af Mecklenburg; men denne sednare vägrade
envist och länge att åt Sverige lemna något slags välde öfver
Wismar. Då beslöt fredsmötet att gifva Wismar åt svenskarne
utan något slags inskränkning. Hertigen ångrade sig nu och
ville gerna antaga det förra förslaget om gemensamt
herravälde, men detta anbud kom för sent. Wismar tillerkändes åt
Sverige, ehuru Mecklenburgska ombudet i det yttersta ropade
deremot, till och med i sjelfva den stund, då den färdiga
freds-traktaten för alla ombuden upplästes och antogs. Hans inlaga
blef af ingen aktad; likväl fick hans herre sedan någon
ersättning.
o .
Ar 1653 förordnades Bengt Oxenstjerna af drottning
Kristina att vara president i Wismar i det höga "Tribunalet",
inrättadt på grund af Westfaliska fredsslutet, "som ett stort
Re-gale och inappellabiU judicium in locum Cameræ Spirensis, der
en Pnnceps imperii alltid Praesidium förer". Detta Summum
Tribunal installerades af honom samma år "med stort besvär
och lustre". Under hans direktion blef ock inrättad
"Gerichts-Ordningen, som öfver allt så fameus är".
Samma år emottog Bengt Oxenstjerna hyllning af staden
Wismar, hvilket skedde med stor högtidlighet, i närvaro af
tyska provinsernas fullmäktiga och mycket förnämt folk, som
kommit dit från olika delar af Tyskland.
På hösten 1675 framryckte konung Kristian V genom
Mecklenburg och inneslöt Wismar. Staden underkastades en
ordentlig belägring, men svenskarne försvarade sig med mod och
ihärdighet. De väntade snar hjelp af sin flotta, så väl som från
Otto Wilhelm Königsmarck i Stralsund. Dessa förhoppningar
gingo i qväf, men svenskarne försvarade sig ändå. De
försvarade sig, ehuru nästan allt hopp om räddning var förloradt.
Deras ihärdighet höll på att segra. Hösten skred framåt
med regn, köld och mörker. Trupperna vantrifdes i
vattendränkta tält, jordhyddor och löpgrafvar. Danskarne började
längtande tala om att öfvergifva hela företaget ocli tåga hem
igen. Sjelfva konungen visade sådana tänkesätt. Men till följd
af Griffenfelds allvarliga föreställningar, företogo danskarne
natten emellan d. 11 — 12 Dec. en stormlöpning mot tre olika
punkter. På två blefvo danskarne tillbakaslagna. Tredje
punkten, det s. k. Nya verket, var beräknadt att försvaras af flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
