Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiirtzburg.
737
1,500 man. Då Gustaf Adolf uppfordrade den illa befästade
staden, gaf Keller ett vägrande svar. Svenskarne bröto utan
svårighet in uti malmarne, men hunno icke för det infallande
mörkret att angripa sjelfva staden. Inseende likväl
omöjligheten längre kunna försvara densamma, begagnade Keller den
påföljande natten, för att med sina trupper gå öfver till det
på andra sidan liggande slottet. Honom följde de flesta
munkar och nunnor, samt flera af borgerskapets fruntimmer,
medförande en mängd dyrbarheter och reda penningar. Morgonen
derpå öfverlemnades staden åt svenskarne. För att äfven i
dessa trakter ega någon fast stödjepunkt, beslöt Gustaf Adolf,
att till hvad pris som helst bemäktiga sig detta slott. Saken
hade dock många svårigheter. Borgen var belägen på en brant
höjd, och efter tidens sätt icke illa befästad; dessutom hade
den af den rike erkebiskopen blifvit försedd med proviant och
krigsförråder för ett belt år. Redan att komma öfver floden
var ingen lätt sak, ty Keller hade dels sönderhuggit, dels till
andra sidan öfverfört alla båtar, och dessutom sprängt tvenne
hvalf af den öfver strömmen ledande bron. Från det höga
fästet rigtade ban obehindradt sina kanoner åt alla sidor, och
endast med möda kunde svenskarne bland stadens byggnader
vinna skydd för de öfverallt nedfallande kulorna. Till råga på
svårigheten ankom den underrättelsen, att Tilly med sin nya
krigshär skyndade till fästningens undsättning. Gustaf Adolf
beslöt derföre att sjelf så mycket ifrigare skynda med anfallet.
Plankor kastades öfver de sprängda brohvalfven, och skottarne
fingo befallning att på denna smala och vådliga väg springa
öfver till andra sidan. Ett förfärligt kulregn mötte de
framryckande, och tvenne bröder Ramsay, hvilka gingo i spetsen
för sina landsmän, störtade genast dödligt sårade till jorden.
Då skottarne kommo till plankan, som låg nära 24 alnar högt
öfver floden, hissnade de, icke för kulorna, utan för den
vådliga spången, och ville tillbaka. Emellertid hade det lyckats
konungen att erhålla båtar, och att på detta sätt till andra
stranden öfverföra åtskilliga trupper, hvilka derstädes
skyndsamt uppkastade förskansningar, och med de efterkommandes
hjelp återdrefvo ett från fästningen företaget utfall. Svenskarne,
dristigare genom denna framgång, började den ena efter den
andra springa öfver plankorna, och innan qvällen hade
konungen redan en betydlig styrka samlad på andra sidan af floden.
Sv. Minnen. 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
