Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abo.
763
värö, af domprosten doktor Enevald Svenonius. Uti Åbo
domkyrka aflade lian alltså en dag 1685 en bekännelse om sitt
"crimen læsæ castitatis". Men derefter blef lians uppförande
allt mera sällsamt och vidunderligt. Med anledning deraf föllo
äfven ansedda och lärda män på den tanken, "att han till
något besynnerligt vore sänd af Gud". Några hafva till och med
in i ole minsta omständigheter sökt uppvisa jemförelsepunkter
emellan honom och profeten Esaias, Amos son. Hist.
professorn A. Wanochius herbergerade honom en tid i sitt hus.
Sjelfva biskopen J. Gezelius d. ä. skall icke haft om honom
vidriga tankar.
Sådant var hans uppförande till år 1688, då han den 6:te
Sönd. e. Trinit. ej blott med sina åtbörder, utan ock med sin
röst uppträdde offentligen i församlingen. Enligt
domkyrkosysslomannen O. Hartman har händelsen sålunda tilldragit sig:
Då predikanten för dagen uppläst evangelium, så började ’U.
som stigit på gången midt framför honom, bedja honom hålla
upp medan han, U., finge aflägga sin bekännelse. Den bestörte
predikanten gaf ett nekande svar. Men U. lät ej hindra sig,
utan sade öfverljudt: "detta är min bekännelse inför hela
församlingen, att den lutherska läran är en fördömlig lära och
dess prester hafva icke den Helige Ande". Predikanten kunde,
i synnerhet hvad förra punkten angår, tryggt svara: "det
ljuger du". Predikanten befallte att mannen skulle föras ur
kyrkan. Då nu tvenne tjenstfärdiga karlar fattade uti honom,
föllo kläderna af hans kropp i stycken. Han utropade derpå:
"så skall ännu presternas skam blottas, som jag nu naken
utföres". Ulhegius, en af hans vänner, som äfven var i kyrkan,
förde honom då hem med sig, gaf honom andra kläder, dem
han tog på sig och lät klippa sitt hår. Märkvärdigt nog
lemnades han tills vidare fri, så att ban åter infann sig i kyrkan
på eftermiddagen, "utan att göra någon förargelse".
Men efter ett par dagar besörjde magistraten om hans
häktande.- Kort derefter förevar han i domkapitlet att svara för
sig. Vid alla deras frågor åberopade ban sig hufvudsakligen
på högre ingifvelse och presternas förargliga lefverne.
Medan hans sak derefter 1689 ransakades i hofrätten, hölls
han fängslig på Åbo slott. I slutet af samma år voro alla
klagopuukterna bragta i ordning. U. och hans närmaste vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
