Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskådligt nu, då de bleksotstvinande idealen från i går
lagts på hyllan och dagens lösen är det sunda, kraftiga
och hurtiga. Hur ograciösa taga sig ej de moderna
dräkterna ut t. ex. i en rask springlek gentemot låt oss säga
en dalkulledräkt, och hur väl passar ej just denna dräkt
till kullans säkra och spänstiga gång, kraftiga figur och
kraftiga rörelser.
Låt oss blott några gånger se praktiska, glada, vackra
folkdräkter på höängen eller skördeåkern, vid vilka
tillfallen ju vår allmogekvinna städse haft den goda smaken
att kläda sig gladare — och jag tror man skall bli
övertygad i en handvändning.
Men nu till den praktiska sidan av saken.
Vi ha sagt, att lantmannen och fiskaren ha andra
ändamål att fullfölja än de estetiska.
Närmast ligger för dem det ekonomiska spörsmålet.
Folkdräktsivrarens första eller närmast första omsorg blir
därför att undanröja föreställningen om folkdräkternas
dyrhet.
Det har ock från kompetent håll försäkrats, att
kostnaderna i det hela ej bliva så höga, och att den möjliga
merkostnaden vid dräktens anskaffande mångfalt upp vä
ges av dess större hållbarhet. Då därtill kommer, att de
durablare stoffen längre hålla fason och bättre stå sig mot
smuts och väta samt lämna bättre skydd mot väderlekens
angrepp, så förefaller det, som om betänkligheterna i detta
avseende lätt borde kunna .bävas, särskilt då tygen kunna
tillverkas i hemmen. Här tangerar vår fråga ett gebit
med aktualitet för dagen, frågan om hemslöjden, på
vilken mycket arbete som bäst nedlägges, och en annan ännu
mer brännande den om småbruket.
Huvudvilkoret för att småbrukaren skall kunna slå
sig ut, är att han skall förstå taga vara på allt, även det
minsta, och särskilt på tiden.
Penningemedel kommer han ej att ha godt om, han
måste leva på vad jorden ger och på sina händers ar-
— 60 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
