Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En folklivsforskare.
Nära invid Wreta folkskola i Kimito socken finnes en
liten vrå eller kanske rättare sagt en säregen liten värld,
skapad av läraren vid nämnda skola Nils Oskar Jansson.
Då han år 1885 där tillträdde sin lärarebefattning, blev hans
första och varmaste intresse att hopsamla spillrorna av det
som möjligen ännu kunde kvarstå på orten från gångna
tider. Det som stod att räddas måste räddas, snart, mycket
av värde var redan förskingrat, dels av okunnighet och
bristande intresse, dels uppköpt av kringresande samlare.
Först gällde det dock bevarandet av det gamla språket, den
dialekt som farfar och farfars far, farmor och farmors mor
talat, den urgamla, numera nästan försvunna Kimito-dialekten.
De gamla orden uppskrevos i alfabetisk ordning, ord
som numera, då folkskolorna gjort sitt till att modernisera
språket, helt och hållit fallit i glömska. Det var huvudsakligen
de egendomliga ordställningama, som gjorde förfädrens
talesätt så intressant, men som ur nutidsspråket försvunnit. I
våra dagars folkspråk kvarstår från det gamla icke mycket
mera än diftongerna och det sjungande tonfallet, vilka
egendomligheter dock ännu i den dag som är göra folkspråket
vackert, mjukt och tilltalande. Ur denna rika ordsamling,
som krävde en tid av tiotal år, har mången, främling dragit
den största nytta, och med förundrans värt tillmötesgående
har O. Jansson låtit stipendieresande och andra folklorister
göra utdrag ur sina samlade arbeten. Det som för
kommande generationer utan tvivel blir av stpr betydelse, äro
de på genuin Kimito dialekt dramatiserade små stycken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
