Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 —
som voro bjudna, gåvo var sin «kryckkrans», en dylik
konstgjord krans med «käpp och krycka» i mitten, fäst å ett ark
vitt papper. Dessa grannlåter fästes vid lakanen under
bröllopssalstak. Vidare gåvo flickorna var sin «lyckönskan».
Denna utgjordes av ett ark papper med i olika färger
målad «bigärning» eller ram antingen i raka linjer eller i blad
och blommor som en krans, överst inom ramen präntades
i stora bokstäver brudgummens och brudens namn, så i
mindre stil vanligen denna sats: «som med varannan
ingått ett kristligt äktenskapsförbund (datum och år)»,
därefter texten, författad vanligen på vers, men även på prosa.
Sist angavs givarinnans släktskaps- eller vänskapsförhållande
till brudgummen eller bruden och nederst hennes namn
med större bokstäver. Dessa lyckönskningar fästes på
bröllopssalsväggar, där även tavlor och speglar
upphängdes, och så var bröllopssalen färdigprydd.
Hans Björk, bonde å Björkbacka hemman i Såka by
och Gamlakarleby socken, född å samma hemman den io.
september 1789, hade en sällspord poetisk gåva, och ehuru
han icke hade någon skolbildning, författade han, utom alster
av annan skrivverksamhet, folkvisor och lyckönskningar.
Samtidigt och efter honom funnos jämväl andra folkdiktare
på orten, men ingen med samma begåvning.
Mot slutet av 1800-talet upphörde seden att kläda
bröllopssal och giva lyckönskningar åt brudpar.»
Ur J. Wenelius’ samling må följande fem dikter
meddelas.
De två första, i vilka Björk «talat blott om goda seder»,
visa, vilket betydande rum det didaktiska — trots harts
motsatta försäkran i den förra diktens första, strof — intager i
hans diktning. Den senare åv dem har fullkomligt samma
versmått som Runebergs Bön för fäderneslandet.
Anslaget röjer även psalmtonen, ehuru denna för innehållets skull
ej kan bibehållas utan endast ställvis skymtar fram i dikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
