Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 6 —
grammet för tävlingarna var utvidgat, såtillvida som ej blott
fiolspelmän utan även klarinettblåsare inbjudits till densamma
och även tävlan i avsjungande av folkvisor anordnats. Den
tävlande ägde därvid att ensam utföra en eller flere
folkvisor, vilka borde fullständigt föredragas. Visor, som inlärts
från noter eller tryckta samlingar godkändes icke.
Forn-sånger ävensom äldre berättande visor värdesattes högst.
Till samtliga tävlingar hade anmält sig ett sextiotal
personer, varav dock flere uteblevo, troligen huvudsakligen
därför, att de icke för tävlingarna ville offra en arbetsdag.
Till sångtävlingarna hade infunnit sig io personer.
Av Huvudstadsbladets recensent lånar jag här en
skildring av tävlingen.
«Av prestationerna kunde man draga slutsatsen, att
den föregående tävlan här varit till nytta, öppnat ögonen
på mången spelman av det efterblivna slaget. Violinerna
voro nu över huvud mycket goda för sina uppgifter,
stråkarna likaså. Och spelsättet hade tagit ett steg framåt.
Detta hindrade ej, att i hopen funnos gamlingar, som med
benen i kors, violinhanden mot knäet och instrumentet en
halv aln nedanom hakan gåvo genklang från de «gamla
goda tiderna». En av dessa förde originellt nog stråken
hela tiden i samma plan. I stället rullade han violinen av
och an, då han skulle spela på olika strängar. En annan
hade bundit fast violinen vid vänstra handen. De flesta
hanterade stråken rätt väl och höllo den riktigt. En ung
spelman höll densamma vid mitten. Och tvenne
musik-sprättar eller extra virtuoser höllo stråken så, att lill- och
pekfingret gingo under stången och de två mittersta
fingrarna över densamma. Flertalet spelade med god, några
t. o. m. med mjuk och vacker ton. Styckena utgjordes av
danser, såsom polskor, «trestegare», ländier, valser o. s. v.
Några danser med klang i moll från fordomtima väckte
intresse samt en menuettartad sådan. En gammal violinist
sjöng och spelade ett stycke i eulenspiegelstil med finska
ord. Några av de genuinare styckena voro något invecklade
till sin egentliga melodi; och en speleman från Sibbo ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
