Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 42 —
En dylik figuration, som grundar sig på en upplöst
harmoni och oftast berör melodin på taktdelens andra hälft,
är i synnerhet i polskorna rätt allmän. Spelmannen är
därigenom i tillfälle att briljera med både vänstra och högra
handens teknik. Melodin klingar även fylligare genom den
flerstämmighet, som därigenom uppstår, ytterligare ökad
genom medljudande lösa strängar. Eljes erinra dessa figurer
om ackompanjemanget i den klassiska instrumentalstilen,
och det är ju icke omöjligt att dansmelodierna därav rönt
påverkan.
Få varianter uppvisa en så vacker form som följande
av „Röj-Jonas“. Det låg någonting klassiskt över den
halv-döva sjuttiåringen (1902), på sin tid en av Österbottens allra
mest bemärkta spelmän. Vi se i hans melodi väl avvägda
proportioner; i första delen en måttfull, förnämt omväxlande
rytmik, som behagligt kontrasterar mot andra delens livliga
figurer. Melodin tyckes mig i sin helhet beteckna äkta
folklig konst.
Jonas Röj, Pörtom, öb.
o t < *\ f ’ 0- y s ^.L| -t-J. fji-i f4—
JL "Ifc-tf Z 1—i 1—Z [M ■
wrr\ ti * mß.
cy ^u? u** ^ 1 ^ ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
