Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 56 —
av en gammal kvinna. Man påträffar ännu personer som
bestämt tro på «skogsråd». I Gammelgårdsträsket i Esbo
sågs en gång en sjöjungfru sitta vid stranden och tvätta sig,,
hon liknade en kvinna. Utanför Baggby vid Pojoviken
visade sig en gång en sjöjungfru. Också hon höll på att
tvätta sig, och hon skall ha haft så stora bröst, att hon
kastat dem över axeln. Ritomtar ha blivit sedda såväl av
fullvuxna som av barn, t. ex. då dessa på bärplockning
passerat någon ria. De vaka över riorna, och om personer
göra buller eller förhålla sig opassande där, kunna de till
och med bliva utslängda av tomtarna (Helsinge). Det finnes
både väl- och illasinnade tomtar, de goda hålla alltid med
gården där de bo. På Esbogård råkade tomten en gång i
strid med tomten från Tyris. Den ena tog en harv och
den andra en vält. Tyristomten skall ha vunnit.
Spökeri är stundom lokaliserat till något visst ställe,
där andar av en eller annan orsak anses driva sitt spel.
Vid Rågrinden på Kantvik i Kyrkslätt (den är vid en rå)
och även vid Sandbacka spökar det. I Svarvarbacken vid
Tolkby i samma socken kan det hända, att hästen med ens
står urspänd, utan att man vet, huru det tillgått. När man
vill spänna i den igen, skola skaklarna kännas så tunga, att
man ej förmår lyfta dem, innan man läst t. ex. Fader vår.
Från en backe nära Wohls i Kyrkslätt omtalas detsamma.
I en annan backe skall hästen stanna och ej fås ur stället,
innan man blåst den mellan öronen. I Rävbäcksbacken i
Tusby, där ett barn i tiden dödats, finnes en stor sten, och
invid den skall man ännu få höra barnskrik. I samma trakt
spökar även en svart hund.
Rena trolldomsföreställningar och bruk äro ännu mycket
talrika i Nylands bygder. Till förfädernas tro hörde ej
endast föreställningen om personliga väsen, vilka voro
utrustade med vilja, utan man antog även tillvaron av
övernaturliga mekaniska krafter, vilka den kunnige kunde
begagna sig av utan att vädja till någon ande. Genom
särskilda konster, vilka vanligen måste utföras på ett noggrant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
