Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 86 —
genom sin klädedräkt visa, att man var hemma från den
föraktade landsbygden, då man för en ringa penning kunde
få «fina» tyger, sådana som herremannaklassen nyttjade till
kläder.
Men i vår tid föraktar man icke mer landsbygden.
Man erkänner, att det är på bondens arbete, som all såväl
materiell som andlig kultur ytterst vilar, att det är jordens
arbetare vi hava att tacka för grundmuren i vårt
samhällsskick och vår odling. Låt oss lyssna till tidens röster! I
den mångfald av förvirrande, stridiga stämmor, som ljuda
oss till möte, skola vi urskilja en, som växer allt starkare,
klingar allt högre. «Bort från överkultur och förvänd smak»,
sjunger rösten, «bort från förslappande njutningar och
nerv-förstörande oro! Tillbaka till det sunda, enkla, naturliga,
tillbaka till de evigt unga, friska källor, som kvälla fram ur
jordens sköte!»
Vilken babylonisk förbistring i smak, färg och form
kunna vi icke skönja i allmogens nuvarande klädedräkt,
vilken ömklig tillbakagång i fråga om materialets soliditet
visar sig icke med hemslöjdens försvinnande. Huru illa
passa icke våra bondjäntors robusta, naturfriska kroppar i
de moderna dräkterna, som äro bestämda för helt andra
livsvillkor och en helt annan omgivning än fält och skog,
åker och äng. Huru avskyvärt blir icke vanligen resultatet,
när våra landsflickor slå sig på att sy kläder med
pariser-snitt! Däremot: vilken sans för en bekväm, lättsydd och
praktisk form, vilken skönhetsglädje i fråga om klara,
lysande färger möta vi icke i de gamla bygdedräkterna.
Och materialet sen: vilken skillnad mellan dessa «fina»
fabrikstyger, med deras dryga procent av «krafsull» —
schoddy — från gamla kläder, och de hemvävda tygerna,
snart sagt outslitliga, varma och motståndskraftiga mot väta.
Må vi arbeta på att få de gamla bygdedräkterna tagna
till heders igen! Med dem skall en gren av den gamla
hemfliten väckas till liv på nytt på samma gång som folkets
sinne för det solida och äkta. Komma bygdedräkterna
allmänt i bruk, behöver allmogen ej mera kasta dyra pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
