Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 97 —
av kända samlare. — Genom understöd av samma fond
komma även metallavgjutningar av rulloma att anskaffas, på
samma sätt som man tidigare förfarit med Thurens färöiska
och Thalbizers grönländska melodier.
När det gäller uppteckningar av fornsånger, bör
fono-grafen isynnerhet tagas till hjälp. Där varieras ofta melodin
i varje strof. Men få eller ingen upptecknare har brytt sig
om att taga vara på dessa varianter; för övrigt skulle väl
ock svårigheterna härvid blivit betydliga. Efter
fonogram-men är forskaren däremot i tillfälle att i lugn och ro
uppteckna och studera varianterna, vilka som känt kunna
uppvisa de intressantaste avvikelser.
En icke ringa betydelse bör fonogrammen slutligen
tillmätas som levande bevismaterial. Det har inträffat, att
man betvivlat det folkliga ursprunget av en säregen melodi;
upptecknaren har kunnat bliva beskyld för att ha förskönat
melodierna. Och en sådan misstanke kunde ligga nära till
hands, om det vid jämförelse mellan melodimaterial från
befolkningen å två orter visade sig att den ena ortens
befolkning, som kanhända tagits för mera musikalisk, genom
melodierna visade sig vara den andra mycket underlägsen.
Här skulle fonogrammen för all framtid utgöra ojävaktiga
bevis på värdet av folkets musikskatt.
De förnämsta praktiska fördelarna i här framställda
metod att samla folksånger med fonogram sammanfattas i
tidigare nämnda avhandling av Grainger sålunda:
1) Bevarandet av melodi och text och alla detaljer av
föredraget till studier för framtida generationer och för
framtida mekanisk notering, när den därför erforderliga
uppfinningen blivit gjord.
2) Att icke behöva avbryta sångaren under hans
framställning; utom vid ombytet av rullor.
3) Möjligheten att hava sångarens enskilda föredrag
noterat av flere olika musiker.
4) Möjligheten att vid lägligt tillfälle, utan att behöva
skynda, notera melodin och att åter och åter (delvis eller
fullständigt) repetera densamma.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
