Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 132 —
må man gång på gång göra om besöket för att på detta
sätt erhålla allt vad berättaren har att meddela.
Vid återgivandet bör berättarens egen framställning
följas så noggrant som möjligt. Sägner och beskrivningar
av sedvänjor och bruk må icke omskrivas på något sått,
emedan de i en främmande dräkt icke giva en sann
före-ställning varken om berättelsens form eller dess innehåll.
I främsta rummet gäller detta upptecknandet av sägner,
sagor, visor, ramsor o. d. Om man lyckas erhålla endast
delar av en saga eller visa, så bör den dock upptecknas
särskilt för sig i sitt ofullständiga skick och i ingen
händelse sammanföras med andra delar.
Uppteckningen kan ske på dialekt, men detta är icke
nödvändigt. Dock böra särskilt ort- och saknamn, men
även ramsor, talesätt o. d. så vitt möjligt återgivas med
dialektuttal.
Egendomliga ord böra alltid oförändrade nedskrivas,
även om deras betydelse skulle vara obekant för både
berättare och upptecknare.
Varje uppteckning bör renskrivas på ett särskilt blad,
för längre uppteckningar i kvartark sformat, för kortare i
åttondedelsformat. De personer som så önska kunna vid
hänvändning till Brage gratis erhålla för ändamålet avsedda
blanketter. Detta sker i syfte att samlingarna sedermera
lättare skola kunna ordnas.
Upplysningar om berättarena, vilkas namn angivas å
varje uppteckning, böra även så vitt möjligt meddelas.
Folkskolor och folkhögskolor kunna lämna betydande
bidrag till foiklivsforskningen. Redan prof. J. O. I. Rancken
i Wasa brukade vid ämneskrivningen låta eleverna behandla
vissa seder och bruk från deras hembygd. Vid särskilda
folkhögskolor har detta förfarande med framgång upptagits,
och man har erhållit ett avsevärt material genom att välja
ämnen ur folklivet. Genom en allmännare tillämpning av
denna metod skulle inom kort en stor mängd
folklivsskild-ringar kunna hopbringas av med förhållandena väl förtrogna
personer. På samma gång skulle härigenom hos ungdomen
intresset för detta slag av forskning väckas och livas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
