Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 202 —
Melodin företer slående likhet med en av fr. Elisabeth
Helle-nius i Nyland, Kyrkslätt, upptecknad visa. Denna föreligger, så
vitt jag känner i en textuppteckning i Sv. Litt, skpts folkloristiska
samlingar, men däremot icke i någon melodiuppteckning från
Finland. Texten saknar den ålderdomliga prägeln, men några
melodiska vändningar tyda på, att tonen måhända är äldre. Visan
sjun-ges här på följande sätt.
Ned
mör - ka mul - len bäd - - da - des min kä - - ra,
bäd–da–des min ung-doms lil —je - -ble–ka brud.
En jämförelse mellan de båda melodierna förutsätter
självfallet exakta uppteckningar. Vad indianmelodin beträffar, skall
kanske någon invända, att upptecknaren påverkats av europeiska
tonalitetsbegrepp. Undertecknad kan dock ej tvivla på melodins
äkthet.
Rytmen är fullkomligt överensstämmande i båda melodierna
så när som på punkten efter åttondedelen, vilken icke heller är
främmande för deklamationen i den text, som underligger den
finländska melodin. Melodiskt sett råder icke genomgående
fullständig överensstämmelse. Men olikheterna äro i själva verket
obetydliga. Att det första motivet i indianmelodin upprepas, är
fullkomligt förklarligt; därigenom markeras visans grundstämning
ytterligare. I femte takten kunna a och c betraktas som
växelnoter, och då förbliva huvudtonerna gemensamma. I sjätte takten
skilja sig huvudtonerna på den andra taktdelen, och i sjunde
takten företer indianmelodin tonisk treklang, medan den nyländska
melodin uppvisar både tonisk och dominant treklang, m. a. o.
översekund, -ters, -sekund i den senare ersätta den förras ters
dominant och inledningston. Huvudtonerna äro således också till
övervägande flertalet gemensamma. Lägges till den rytmiska och
melodiska likheten ännu den likartade stämningen i de två melodierna,
så finna vi en oomtvistlig gemenskap. Att här föreligger lån, torde
icke kunna antagas. Sannolikt hava båda melodierna uppstått
oberoende av varandra på grund av likartade själsliga orsaker hos två
avlägsna och på fullkomligt olika utvecklingsgrad stående folk:
indianer i Brasilien och svenskar i Finland.
O. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
