Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 16 —
sättens utveckling på svenskt håll i vårt land och giver en
antydan om den riktning, våra kultursträvanden böra taga
och delvis redan tagit.
Brages strävan är i stort sett att framhäva det
äkt-svenska, det bondsvenska, att bringa det till heders i vår
odling, att låta den svenska tonen från våra stilla,
undanskymda bygder ljuda ren och klar, väckande genljud i varje
svenskt bröst, lärande även den mest kultiverade, mest
kosmopolitiska, var han är hemma, var han bör söka sina liksom
hela den svenska odlingens rötter.
I Sverige ha på senare tid bygdernas liv, deras låtar
och olika skaplynnen erövrat en plats i den högsta kulturen,
givande bl. a. sin prägel åt det bästa, som frambragts i
vitterheten. Värmland möter oss hos Selma Lagerlöf och Fröding,
Dalarna hos Karlfeldt, den sanne dalmasen, Norrland hos
Pelle Molin och Högberg, Smålands och Skånes slätter hos
Ola Hansson eller Ekelund. Och i den lärorika boken «Siljan,
en bok om Sveriges hjärta», försättas vi mitt i det jäsande,
hurtiga, förhoppningsfulla arbete, som utföres i syfte att väcka
till livs, bevara och stärka det bästa och mest utmärkande
hos ett i hög grad egenartadt landskaps befolkning. Må det
verk, som i denna riktning utföres på hinsidan Bottenhavet,
vara oss ett föredöme, och de framgångar, som där vunnits,
ingiva oss mod och handlingskraft. Men arbetet måste
fortsättas med ökade krafter, icke blott så, att de
hop-bragta samlingarna tillväxa, utan främst så, att sinnena
uppfostras och läras uppskatta de nya värdena. Så kan man
hoppas, att det skall komma en tid, då det vackra och
värdefulla, de svenska bygderna förmå skänka, noga tagits
till vara, ingått i vår kultur, givande denna färg och egenart,
en tid, då skalder besjälade av hembygdskänslan sjunga
starka och säregna sånger, då tondiktare med de folkliga
låtarna i hjärta och öra skapa verk, som tjusa och gripa.
Så kan vår svenska odling växa stark, långt starkare än
man i allmänhet tänker.»––––-
Helsingfors i februari 1910.
Gustav Tegengren. Gabriel Nikander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
