Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 86 —
1872 i ett föredrag1) inför avdelningen ay Rafael Hertzberg2).
Han särskiljer tre grupper: den äldsta, medeltids- och den
nyare folkvisan. Visorna tillhörande den förstnämnda gruppen
erhålla en vacker karaktäristik. Författaren framhåller, att
den finska sångmön ingalunda uteslutande är melankolisk
och sorgbunden. Där är vemod men icke alltid sorg*
«Finnen går ej suckande efter plogen. Nej, glad i högen
ristar han den fädemeärfda jorden och när hvilotimmen
slagit, sjunger han om forntidens hjältar, eller sjunger och
dansar han med de unga.»
Författaren anmärker, att Kanteletar innehåller särskilda
stycken, vilka ej kunna anses för finska fomsånger, då de
nästan ordagrant finnas bland Arwidssons «fomsånger». Om
visorna tillhörande den andra gruppen säges, att de antingen
direkt äro lånade från grannlandet eller åtminstone diktade
efter modernt mönster.
Sitt föredrag slutar Hertzberg med följande vackra
uttalande angående folkvisans betydelse: «Man har uppställt
såsom ett framtidsmål bortrödjande av det svalg, som skiljer
de olika klasserna åt, för att folket sålunda skall komma
att sluta sig fastare tillsamman. Nåväl! detta arbete pågår
redan i tysthet. Folket har öppnat oss sitt hjertas rika
verld; svalget, som skiljt oss åt, är ej mera oöfverstigligt —
folkvisan har deröfver slagit en bro.»
Tre år senare höll H. Schulténz) \ Nyländska avdelningen
ett föredrag över den svenska folkvisan4). Föredragaren
berör folksångens tillvaratagande och pånyttfödelse i olika
länder och karaktäriserar den svenska folkvisan så
uttömmande, «som tid och förmåga det medge», med särskilt
avseende fäst vid de bland Finlands svenska allmoge
upptecknade visorna. Framställningen, till vilken Geijer lämnat
*) Tryckt i Lännetär V, 126.
*) Hertzberg, Rafael, skald, skriftställare, född 1845, stud. 1865, magister
1873, död 1896.
*) af Schulten, Karl Hugo Brynolf född 1850, student 1867, fil. kand.
och magister 1873, tidningsman, död 1891.
4) Album utgivet af Nyländingar VI, s. 147.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
