Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Främlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en kvart sedan, och han håller troligtvis nu på att kläda av
sig. För övrigt har man förbjudit mig att släppa in någon.
– När han får veta, vem jag är, svarade den okände, i det
han rätade upp sig, återkallar han nog förbudet.
Officern blev allt mer och mer förvånad och kände sig allt
mer och mer benägen att giva vika.
– Om jag ginge in på att anmäla eder, kan jag då åtminstone
få veta, vem jag skulle anmäla, min herre?
– Ni anmäler hans majestät Karl II, konung av England,
Skottland och Irland.
Officern gav till ett utrop av förvåning och ryggade tillbaka.
– Ack ja, sire, sade han, jag borde i sanning ha känt igen
eder!
– Ni har sett mitt porträtt?
– Nej, sire.
– Eller har ni kanske förr sett mig själv vid hovet, innan
man förvisade mig ur Frankrike?
– Nej, sire, icke heller det.
– Huru skulle ni då kunnat känna igen mig, om ni varken
sett mitt porträtt eller mig själv?
– Sire, jag såg hans majestät konungen, eder far, i ett
förfärligt ögonblick.
– Den dagen, då ...
– Ja.
Ett dystert moln svävade över furstens panna; sedan han,
för att förjaga det, gjort en rörelse med handen, sade han:
– Finner ni ännu någon svårighet vid att anmäla mig?
– Förlåt mig, sire, svarade officern, men jag kunde ej
förmoda en konung under ett så enkelt yttre, och likväl, som
jag nyss hade äran säga eders majestät, såg jag konung
Karl I ... Men förlåt, jag skyndar att underrätta konungen.
– Eders majestät önskar troligtvis, att detta samtal hålles
hemligt?
– Jag fordrar det ej, men om det är möjligt att hålla det
fördolt ...
– Det är möjligt, sire, ty jag kan underlåta att underrätta
tjänstgörande kammarherren, men då måste eders majestät
samtycka till att lämna mig sin värja.
– Det är sant. Jag glömde, att ingen får beväpnad inträda
till konungen av Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
