Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. D'Artagnan befarar, att han icke placerat sina pengar rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
19. D’ARTAGNAN BEFARAR, ATT HAN ICKE PLACERAT
SINA PENGAR RÄTT.
Konungen hade svårt att hämta sig från sin förvåning; han
betraktade än musketörens leende ansikte, än det mörka
fönstret, som öppnats mitt i natten. Innan han hunnit samla
sina tankar, buro sex av d1 Artagnans män - två hade
stannat kvar för att se till båten - det avlångt formade föremål,
som för ögonblicket inneslöt Englands öde, in i huset, där
Pary tog emot detsamma.
Innan d’Artagnan lämnat Calais, hade han där låtit
förfärdiga ett slags likkista, nog hög och nog bred, att en karl
bekvämt kunde vända sig om i densamma. Bottnen och
sidorna voro snyggt stoppade och bildade en nog mjuk säng,
att fartygets slingring ej kunde förvandla detta slags bur till
ett pinorum. Det lilla galler, om vilket d’Artagnan talat med
konungen, var anbragt likt ett hjälmvisir, till samma höjd
som en mans ansikte. Det var så inrättat, att vid minsta skrik
en plötslig tryckning kunde kväva detsamma och i nödfall
även den, som uppgivit det.
D’Artagnan kände så väl sitt manskap och sin fånge, att
han under hela resan befarade två saker: antingen att
generalen skulle föredraga döden framför detta sällsamma
slaveri och föredraga att kvävas framför att hålla sig tyst, eller
att hans väktare skulle frestas av fångens tillbud och
inspärra honom, d1 Artagnan, i stället för Monk i kistan.
Därför hade också d1 Artagnan tillbragt två dagar och två
nätter bredvid kistan ensam med generalen, under vilken tid
han förgäves bjöd honom vin och livsmedel samt oupphörligt
sökte lugna honom i avseende på det öde, som väntade honom
till följd av denna besynnerliga fångenskap. Två pistoler, som
lågo på bordet, och hans dragna värja lugnade d1 Artagnan i
avseende på anfall utifrån.
När han kommit till Scheveningen, var han helt och hållet
lugn. Hans folk fruktade ganska mycket varje minsta strid
med myndigheterna. Han hade för övrigt för sin sak
intresserat den, som skenbart var hans löjtnant, och vilken vi hört
vidkännas namnet Menneville. Denne, som var mer begåvad
än de övriga, äventyrade mer, emedan han var samvetsgran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
