Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 82. Silverfatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Huru! sade greven, den herre, som sköt på oss, var då
guvernören på fästningen?
— Han själv.
— Och varför sköt han på oss? Vad ont ha vi gjort honom?
— För tusan! I togen upp, vad fången kastade till eder.
— Det är sant.
— Det där silverfatet... fången hade skrivit något därpå,
icke sant?
— Jo.
— Det anade jag. Ack, min Gud!
Med alla möjliga tecken till en dödlig oro bemäktigade sig
d’Artagnan fatet för att läsa inskriften därpå. När han läst
den, utbredde sig en blekhet över hans ansikte.
— Store Gud! utropade han.
— Det är då sant? sade Atos halvhögt; det är då sant?
— Tyst! Här kommer guvernören.
— Vad kan han väl göra oss? Är det vårt fel?
— Tig! säger jag, tig! Om man tror, att I kunnat läsa, om
man förmodar, att I förstått innehållet av inskriften... jag
håller mycket av eder, mina bästa vänner, jag skulle gärna
låta döda mig för eder... men...
— Men... upprepade Atos och Raoul.
— Men jag skulle ej kunna rädda eder från livstids fängelse,
om jag också kunde rädda eder från döden. Tigen således
ännu en gång, tigen!
Guvernören kom till dem, sedan han på en spång gått över
löpgraven.
— Nå väl, sade han till d’Artagnan, varför dröjer ni?
— I ären således spanjorer, I förstån icke ett ord franska?
sade livligt kaptenen till sina vänner. Nå väl, återtog han,
vänd till guvernören, jag hade rätt, dessa herrar äro två
kaptener i spansk tjänst, vilkas bekantskap jag förlidet år
gjorde i Ypern. De kunna icke ett ord franska.
— Aha! yttrade guvernören artigt, varefter han sökte läsa
inskriften på fatet.
D’Artagnan tog detta ur guvernörens händer och utplånade
inskriften medelst repor, dem han gjorde med spetsen av sin
värja.
— Huru! Vad gör ni? utropade guvernören; på det viset
kan jag ju icke läsa, vad där står?
— Det är själva statshemligheten, svarade helt kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>