Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 95. Dagg som fallit under natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jagade den lilla båten, hade således ännu en halv timmes
skymning och därpå en hel månljus natt.
— Monseigneur! Monseigneur! Vi äro förlorade! sade
skepparen; se där! Fastän vi revat segel, ha de redan blivit
oss varse.
— Det är icke underligt, mumlade en av matroserna, i
synnerhet som man påstår, att folk i städerna, med hin ondes
hjälp, gjort sig redskap, med vilka de se lika bra på långt som
nära håll, och detta både natt och dag.
Aramis upptog nu från båtens botten en tub, drog sakta ut
den och sade, i det han lämnade den åt matrosen:
— Se där, se själv!
Matrosen var villrådig.
— Lugna eder, sade biskopen, det är ingen synd, och är det
någon synd, så tar jag den på mig.
Matrosen satte tuben till ögat och gav till ett rop.
Det föreföll honom, som om skeppet, vilket synts honom
vara på ett knappt kanonhålls avstånd från båten, plötsligen
genom ett trolleri i ett enda hopp översprungit detta avstånd.
Men då han tog redskapet från sitt öga, märkte han, att
skeppet, oaktat hela den långa väg, det på denna korta stund
synts tillryggalägga, dock ännu var på samma avstånd.
— De se oss således, som vi se dem? mumlade matrosen.
— De se oss, sade Aramis, varefter han åter försjönk i sin
likgiltighet.
— Huru? Se de oss verkligen? utropade skepparen Yves;
omöjligt!
— Se där, skeppare, se själv! sade matrosen.
Han räckte honom tuben.
— Och monseigneur kan försäkra mig, sade Yves, att hin
onde ej har någon del i det här?
Aramis ryckte på axlarna.
Yves satte tuben för sitt öga.
— Ah, det är underbart, monseigneur! sade han; de äro ju
helt nära härintill; det förefaller mig, som om jag kunde
räcka dem med handen. Minst tjugofem man! Ah, jag ser
kaptenen stå i fören! Han har också en tub, likadan som den här,
och han riktar den på oss. Ah, nu vänder han sig om och ger
en order! De rulla en kanon fram i fören; de ladda den, de
rikta den ... Du himlens Gud! De tänka skjuta på oss!
Medelst en maskinmässig rörelse tog Yves tuben från ögat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
