Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. C. Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
vårt första marxistiska vetande och fingo strängeligen inskärpt
att obrottsligen hålla oss till Marx, att avsky kompromisser,
att aldrig dagtinga med de socialistiska och demokratiska
principerna, att hålla, oss fjärran från borgerligheten, att inte
dyrka avgudar! Jag kan intyga, att denna stränga marxis-
tiskt radikala uppfostran gjorde ett starkt och beståndande
intryck på oss. Men näppeligen anade vi då, att vi efter tio
femton år skulle stå skarpt i harnesk mot vår lärofader, som
nu trives väl bland grevar och baroner i första kammaren.
Men man har också någonstans sett, att Lindblad beklagat,
att hans disciplar icke liksom han själv förstått i tid trampa
ut barnskorna. Så alldeles fasligt tidigt trampade nu icke
heller Lindblad ut sina, ty ännu för tio år sedan läste man
rätt rabulistiska ting i Ny Tid. Man skulle kanske också
kunna våga påståendet, att man för tidigt kan anlägga även
gubbtofflor.
Det är i själva verket ett intressant problem att fundera
över, detta att så många socialdemokratiska ledare så snart de
blivit äldre blivit så avgjort moderata, försiktiga och prak-
tiska. Eljes brukar i allmänhet män av en bestämd teori, an-
hängare av skarpa principer, som de kämpat för och fått
kära, snarare bli med åren ortodoxa och doktrinära. Så i ve-
tenskapen och konsten. Skulle då politiken varken vara konst
eller vetenskap? Eller är politikerna varken vetenskapsmän
eller konstnärer, utan dilettanter? Eller äro de så fördomsfria
och förutsättningslösa i sitt verk, att de undgå alla faror?
Eller är det politiska livets skola så nivellerande för teorin
och principen och delvis även för karaktären? Eller är all
teori grå och blott livets träd evigt grönt, som Mefistofeles
säger i Eaust? Kanske, icke säkert! Livets träd blir också
grått — med åren och ålderdomen. I själva verket är det väl
så, att politiken är varken konst eller vetenskap. Poli-
tikerna bli jämförda med konstnärer och vetenskapsmän of-
tast dilettanter, när de icke äro kraftkarlar. En oppositionell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
