Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det var en sak. Men vekarna drogo upp sig och de kunde
stå och ”ryka” i ett rum, där för tillfället ingen var, det brann
ju i alla rum på den tiden. Om en sådan veke dragit upp sig,
föll ett fint sot sakta och obevekligen, trängde in överallt; fick
det falla tillräckligt länge, trängde det ända in i byrålådorna
där de vita skjortorna lågo med sina stärkta veck och de
vitblanka lösmanschetterna. En någon timme bortglömd lampa
kostade timmars arbete! Allt diskvatten skulle kokas upp, tvätten
hängde på vinden och var frusen om vintern, mangeln var nere
i källaren eller man gick bort och manglade. Det var att hämta
kläderna fyra trappor upp, lägga dem inne för att få dem
upptinade, bära ner dem i källaren — ett hus med egen mangel var
ett fint hus — och under tiden söka värma upp mangelboden
med en liten kamin. Det tog ett par timmar innan ens händer
blevo så pass rörliga att man kände att man hade dem. Och
dock hade vi det aldrig så kallt inne att tvättvattnet var fruset
i handfatet, något som inte var ovanligt i många goda hem. Man
hade till all lycka kakelugnsnischen! Där fick det rum en liten
kanna, vattnet var ljumt på morgonen, tack vare den.
Än i dag äro tusende husmödrars sysslor på landet lika tunga
som de här uppräknade. Fanns det så småbarn, kanske sjuka —
vad det var vanligt med örsprång på den tiden! — så
komplicerades den dagliga tillvaron ytterligare. Men till och med de
hårt strävande husmödrarna på landet i våra dagar ha radio och
illustrerade tidskrifter (jag talar nu icke om de allra fattigaste,
som ännu finnas) och vinna alltmer förståelse för sitt trälgöra.
På vår tid var allt detta vanligt, det skulle så vara. Och i
betraktande härav måste man snarare förvåna sig över att
söndagsmiddagen var god, brödet färskt och rikligt, lamporna fyllda,
golven rena — och det måste de vara — lådorna fulla med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
