- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
176

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

in i denna artikel om Folkdansens Vänner! Och så var det
misslyckat.

Åratal efteråt berättade jag för Tengwall om hur han skrämt
en och fått en att gå med skälvande hjärta. Det var en för
honom förvånande upplysning — att man tog det så hårt.
Samma förvåning hyste de alla. Över att man tog vid sig för
svordomar och dånande röster och rått — i betydelsen
oförklätt — ogillande. Det gällde att inte dra sin kvinnlighet med
sig på redaktionen och det satte jag en ära i. Inga blommor på
bordet! Kvinnligheten hörde privatlivet till. Fast alldeles tycks
den ju inte kunnat kvävas.

Mitt arbete denna tid på redaktionen bestod i att göra s. k.
C-notiser, samt då Lotten Ekman var ledig, översätta
utrikesledaren. Fatalt var det allra första tiden, innan man vant sig
vid tidningstyskan, att behöva slå så mycket i lexikon. I skolan
hade man ju lärt sig tyska ur ”Niebelungenring”. Vidare för
mitt vidkommande kåserierna, en del referat och så allt
reportage, som kunde tas kvinnligt. ”En känslig bit” kom på min
lott. Tidningen skulle vara ”som en diversehandel”, det var
Tengwalls maxim, och dit hörde känsliga bitar. Nu är sådant
så litet ovanligt att de amerikanska kollegerna ha ordet
”sob-sister” för detta, som jag excellerade i för trettio år sedan ...
Utrikeschefen var då greve C. G. Wrangel, en ståtlig, lätt
korpulent man av hästkarlstyp med vaxade svarta mustascher.
Han var en verklig gentleman, det är än i dag en lisa att minnas
hans ridderliga, vänliga väsen. I synnerhet som utrikesledarna
beredde mig oändlig möda. ”Varför kan ni inte skriva för mig
som då ni skriver edra kåserier?” sade greven, då jag kallades
in för några alldeles extra tunga vändningar. ”Gör er fri, slå
er lös!” Man kan ju höra hur han turnerade sin form av kritik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free