Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underligt tropiskt paradis med infödingshyddor av uträtade
bensindunkar och små, små hästar, som skulle dra stora
européer i nätta vagnar med tälttak. Min hemlängtan blev allt
värre, allt var för yppigt och för grymt i dessa trakter.
Vidare ut på Indiska oceanen. Den låg blank med långa
dyningar och förste styrman, Bang-Melchior, visade mig i arla
morgnar delfiner som tumlade i vattnet. Det var samma bild av
urtid, tidlöshet, evig frid, som man får av granithällarna hemma
i vår skärgård — ty allt jämförde jag med Sverige! Och allt
vildare längtade jag efter synen av en svensk landsväg och en
gärdsgård. Och efter den nordiska variationen på grönska.
Vidare till Singapore — nu gav jag mig ensam i land. Att
åka i rikshaw var en i början stötande osocial upplevelse. Men
på samma gång tjusande. En rikshaw är en bekväm liten stol
som gungar fram på lätta hjul och då man vant sig vid att en
människa springer som en häst, finner man att han gör det
häpnadsväckande fort. Vänjer sig gör man aldrig! Men det
finns intet annat sätt att komma fram, där avstånd äro så
oerhörda och främlingen inte hittar, få bilar användas och inga
gatuskyltar finnas. Kulin, som drar en, bär en blå bomullströja,
som är öppen fram, snart mörknar den av svett över axlarna.
Han stannar kanske vid ett testånd och kastar i sig en skål te.
Då han stoppas av trafiken springer han på stället marsch hela
tiden för att inte tappa farten. Den vita damen i blå tailormade,
den enda jag ägt, vad det beträffar, väckte sådant uppseende på
Singapores flottyrluktande gator att kineser till och med stucko
in huvudena under mitt rikshawtak.
Då jag kom ombord räckte mig kaptenen ett telegram.
— Nu, sade han, nu har gubben givit sig i väg på allvar!
Ett telegram! Den långa vägen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
