Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och de ståtliga svenska läkarna blevo otåliga. Hur skulle detta
gå? Jag fick väl hänga med till hotellet.
Men då dök upp en räddare. En liten satt och frodig,
mörkhyad stockholmare, som med ett svenskt skratt sade:
— Kom här ska jag säga er i få ord vad det är fråga om!
Det var bakteriologen doktor Ernst Levin, känd som en
skicklig vetenskapsman och en herre som tålde mycket. Han tog mig
en bit avsides och gav mig klara besked om vad Hata hade gjort
och vad det överhuvudtaget gällde och inom en halvtimme var
jag uppe på tidningen och kunde åstadkomma en hel spalt, som
var korrekt. Så länge jag lever skall jag tänka på doktor Levin
med tack. Han är nu död, men mitt tack är lika direkt för det
och riktat till en gentleman och en människa som förstod. Att
för övrigt berätta om journalistuppdrag är lönlöst, det roar inte!
Det säger ingenting, sådant är saker som man bara kan dra fram
då och då för sig själv, med minnet av en motgång, en svald
förödmjukelse, en lyckad fejd, en lättnad på vägen, en liten, på
redaktionen fort glömd triumf. Ty i det yrket gäller allting nästa
dag och inte vad man gjorde i går!
Det var i Stockholms-Tidningens söndagsnummer jag fick
lägga ner min själ och det var omväxlande och inte så svårt.
Ett av de bästa uppslag jag själv hade — det nämnes blott för
ämnets skull — var föranlett av en pratstund hos professor
Jäderin om dels hans grammofon och dels andra tekniska ting.
Han hade gott minne och söndagsartikeln handlade om när
stålpennan kom, när vi fick säkerhetsnålen, när fotogenen blev
allmän (Anna Wahlenberg hade mycket länge en liten
rovoljelampa i sin tambur till vägledning för de senkommande, en sådan
där liten rund plåtgrej med en urliten låga i) när
reservoarpennan kom, när ångspårvagnen på Söder kom och hästspårvagnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
