Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för honom som för många andra betrodda män den tiden. Nu
började rader av namn stiga upp, som talade sitt språk om hur
världen blev hans arbetsfält, inte Sveriges arbetarrörelse.
Nationernas förbund, partikongresser, motsättningar där mellan
tyskar, fransmän och belgare. Namn som Troelstra,
Scheidemann, Lloyd George, Ebner, Huysmans, Nitti, Nansen,
Litvinov ... Från en av dessa resor finns ett vykort, ett av dessa,
som Hjalmar alltid sände oss alla. Det är från Liverpool, daterat
26/8 1919. Skrivet på engelska, ett så okänt språk som svenska
fick inte begagnas. Det var redan fred nu. Där står:
”Denna fredagskväll är hela staden ute, klockan sex ringa
alla klockor, man skjuter, sirener tjuta. Utanför stationen simma
gatorna i glädje, små smutsiga pojkar ropa och sjunga i
folkmassan, överallt engelska och allierade trupper. Det är fred. För
hur länge?”
Innan det ännu blev fred, kunde vi dock emellanåt ha sköna
stunder. Vi hade för sommaren hyrt en stuga på Tureberg av
fröken Elisabeth Thorman, högt belägen, osynlig från vägen
och tåget. Där samlades vi någon gång, då det fanns tid. Hjalmar
ville osvikligen att vi skulle vara tillsammans, då föräldrarna
kommo hem från sina resor och mamma, fräsch och i ny hatt,
steg av tåget som om hon bara varit i Tumba.
Av alla mina grammofonskivor var det en som hör till dessa
stunder.
Jag skaffade mig så många av de olika ländernas
nationalsånger jag kunde komma över. La Brabançonne tog Hjalmar
sålunda med sig från Belgien. Två gånger, ty första gången kom
den ituknäckt som en brödkaka; nästa resa lyckades han få den
ömtåliga varan hel med sig. Under kriget kunde man nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
