Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - Fjärde Land-Klassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanbitna tänder vände den gamle professor S......s nu
sig om och sade med konstladt lugn:
»Är han då alldeles rasande, sir han, min vän?
Hur i Jessu välsignade namn kan en gris bli åttio år,
sir han, och hur i all världen tycker han, att en sådan
kan plantera träd, sir han? Men jag ser nog, att
han kan, sir han, det är bara tredskhet af honom,
sir han ...»
»Nej, det är det visst icke», sade gråtande den för
sjunde gången försökande, som nu kunde vara säker
om att få göra det äfven för den åttonde.
»Jo, sir han, det är det bestämdt, sir han. Han
kan mycket väl, sir han, men jag måste differera
honom för hans tredskhet mot en gammal man, sir han.
Sitt nu kvar och skäms, sir han?» Därefter, vändande
sig till den lille bleke och darrande, sade gubben
S......s: »Hur är det han heter nu igen, han lille
raske?»
»S....e», svarade den lille bleke och darrande
och hackade tänderna af ängslan.
»Sir han, jag tycker just om honom, därför att
han är så förgrufveligen rask. Han är den raskaste
vid hela Karlberg, sir han.»
»Nej, det är jag visst icke», suckade den lille bleke
och darrande, lika mycket protesterande mot berömmet
för raskhet som hans tjockhudade sidokamrat mot
beskyllningen för tredskhet.
»Jo, sir han, det är han bestämdt, sir han.
Motsäg mig icke, sir han. Han är mycket, mycket rask.
alldeles ofantligt rask, sir han. Fortsätt nu, där den
trilskne herrn slutade, lille raske S....e!»
Den lille raske kunde sin kurs mycket väl och
hans darrning härledde sig endast från en stark
»examenskänsla», som mäktigt inverkat på hans svaga kropp.
Då han, utan att behöfva rättas på ett enda ställe, explicerat
stycket till slut, sade S......s: »Nå, nu ser
han ju själf, att han är rask, sir han, och ännu
raskare skall han bli med tiden, sir han.»[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
