Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - Fjärde Land-Klassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litet stolt öfver uppfinnandet af detta makalösa ord, i
det han tog en pris snus ur en näfverdosa, eller så
kallad snusässja, som en af de examinerade räckte fram
till honom.
»Jo, det blir alldeles förträffligt», sade den först
tillsporde. »Fyllsnudd, ack, huru expressivt!»
»Ja, a’ dä’ icke så, käre herre?» svarade den
genombeskedlige professorn förnöjd.
»Har professorn nyligen sett bröderna Foureaux’s
konstridning?» frågade nu den, som bjudit snus, och
gjorde därmed ett hopp från trigonometrien till
hippologien.
»Ja, det har jag, käre herre», svarade professorn
godlynt, »och det må jag säga, att de äro några bestar
till att vara skickliga. Men hästarna hafva ändå
grundligare genomgått sin kurs, hi, hi!»
»Såg herr professorn äfven Baptiste Foureaux’s
saltomortaler?» Det var dit nämligen, som den
frågande skälmen ville komma.
»Ja, det var en hoggare att kunna hoppa, käre
herre, men värre saker har väl jag kunnat göra i min
ungdom, käre herre», sade den lille, svage professorn,
som hade den oskyldiga egenheten att gärna vilja tala
om sin forna styrka och vighet.
»Professorn?»
»Ja, just jag, käre herre. Jag kunde hoppa nästan
så högt jag nån’sin ville, i synnerhet på skridskor.
Det hände sig en gång, vet herrarna, att då jag åkte
skridskor på glanskis och i stark medvind, jag kom
tvärtemot ett stort halmlass. Som jag nu icke ville
stanna och icke heller ville slå mig mot halmen, så
tog jag en dogtig sats och hoppade Öfver lasset, men
då jag kom i höjden, såg jag till min förskräckelse, att
där voro fyra lass, som körde i bredd. Hvad mena
herrarna, att jag nu gjorde? Jo, jag tog en ny sats
i luften, käre herrar, och kom så lyckligen öfver alla
fyra lassen.»
Denna historia, som kunde täfla med Cordier de
Bonnevilles om sillen, skänktes naturligtvis ett odeladt
och högt bifall. Sanningen fordrar dock det erkännande,
att »illa var det, men icke så illa heller.» Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
