Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - Fjärde Land-Klassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håller af alla, som hålla af honom, den elaka pojken,
som alltid vill spela mig spratt. – Men Henning har
sagt, att ni vill följa oss hem, och det är väl nu på
tiden ...»
Hon gick nu att taga ett tämligen kallt afsked af
den unga friherrinnan, och Napoleon följde exemplet,
– äfven hvad kölden beträffade. »Farväl, min söta
kusin!» sade denna skrattande, »jag hoppas att få återse
er i mitt hus, om än icke vidare som flicka, hvartill
ni i sanning icke duger, efter de prof ni i dag aflagt.
Låt således, för er egen och min lilla vän Angélique’s
skull, allt hvad här passerat få förblifva oss – fyra
emellan, ni förstår?»
»Ja, jag förstår», svarade vår hjälte torrt, bugade
sig ännu en gång och följde Angélique, som redan
skyndat till tamburen. Efter några ögonblicks dröjsmål
kom äfven Henning, åtföljd af den artiga friherrinnan,
som hviskade till Angélique, att hon kanske skulle
komma att göra hennes mor ett besök på eftermiddagen.
Ett liknöjdt: »Välkommen!» blef Angélique’s svar.
Hennings föräldrars hus, eller rättare palats, var
ett af de betydligaste i hufvudstaden, och Napoleons
ovana öga nästan bländades af den slösande prakt, som
mötte honom i de stora våningarna. Han presenterades
för Hennings mor, en dam af ett ståtligt, men
högeligen stolt och förnämt utseende, hvilken dock nu
mottog honom med den vänligaste nedlåtenhet, emedan han
blifvit lofordad af Henning, som var hennes ögonsten
och som hon gjort allt sitt till för att skämma bort
redan från de tidigaste barnaåren, under det hon för
sin dotter hyste, om just ej likgiltighet, dock vida
mindre ömhet.
Några af grefvinnan H......s intimare bekanta
hade denna dag blifvit bjudna till hennes bord, som i
öfverflöd svarade mot det öfriga i detta rika hus.
Emedan samtliga gästerna voro äldre personer, erhöll
Napoleon den lyckan att få sitta bredvid Angélique, med
hvilken han snart korn på den mest otvungna och
förtroliga fot, då han märkte, huru hennes öppna, rena
barnasinne gick hans eget till mötes. Hennes förstånd
hade fått en lika ovanligt tidig utbildning gom hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>