- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Första delen /
168

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En löjtnants händelser - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tåget framskred i sakta mak, och löjtnanten föll
emellertid i rätt hälsosamma tankar, där han gick och
larfvade vid dikeskanten. »Jag beklagade mig nyss
öfver, att jag stod ensam och öfvergifven i världen»,
sade han för sig själf, »men är icke mitt öde afundsvärdt
i jämförelse med de arma varelsernas där borta?
Hvad har väl jag att beklaga mig öfver! Låt mig för
ro skull en gång räkna öfver alla mina skatter, på det
att jag måtte blifva fullt nöjd med min lott och aldrig
mer falla i dumt pjunk. 1. Är jag karl; det är det
bästa ty fan måtte vara fruntimmer och stå ensam
som jag står. 2. Är jag en stark, härdad, frisk karl,
som ännu aldrig skaffat någon läkare eller apotekare
två styfvers förtjänst. Jag kan således aldrig komma
att svälta, så länge det finnes sten att bryta, ved att
hugga eller vatten att bära. 3. Har jag ett godt
samvete, och Gud vet ändå, om icke det till och med är
bättre än att vara karl, som jag i början påstod vara
det bästa. Jag har aldrig begått större synd, än då
jag en gång obarmhärtigt piskade ett par gesäller på
Rörstrandsgatan, då de höllo på att slå ihjäl en af
mina yngre kamrater. Men gesällerna togo sig snart
igen, och jag räddade några veckor därefter, med egen
lifsfara, en liten flicka, som höll på att blifva innebränd
under en eldsvåda på norr. Då nu alla människor ville
veta, hvem jag var, sprang jag från hela klungan,
förklarande dem högtidligt, att det icke angick dem, och
detta var också politiskt gjordt af mig; ty för att så
mycket mera ogeneradt se på eldsvådan hade jag lånat
mig en civil rock, och det är strängt förbjudet kadett
att gå utan uniform. Men hvad är det jag har mera?
Jo, 4. har jag ett godt humör. Jag, liksom den store
Oxenstjerna, har endast haft tvenne sömnlösa nätter.
Det var första natten, jag kom till Karlberg, och första
natten, sedan jag lämnat samma ställe, ty jag fann
mig så rasande ensam. 5. har jag ...»

Gud vet, huru många oskattbara fördelar vår
vandrare ännu kunnat räkna upp, om han ej blifvit väckt
ur sin tankegång af en vagns buller tätt bakom, och,
innan han hunnit vända hufvudet, sprängde en stor,
engelsk resvagn, förspänd med fyra hästar, förbi hans


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free