Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En löjtnants händelser - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ehuru han nu mer an någonsin förut kände poesi
inom sig, föll det honom dock aldrig mera in att vilja
skämma bort papper därmed.
På återfärden kvardröjde våra resande några veckor
i det trefliga Dresden, och där firades, i närvaro af ett
par familjer, hvilkas bekantskap de gjort i Italien, en
vacker afton Karolinas och den öfverlycklige Hjalmars
bröllop. Och så vardt vår hjälte ändtligen gift –
och nu tror sig författaren hafva uppfyllt allan
rättfärdighet, då han gjort alla de handlande personerna i
denna sannfärdiga historia så lyckliga det i hans
förmåga stått. Det finnes nog elände till här i världen,
utan att man just behöfver dikta stora olyckor i små
noveller, som komma ut vid jultiden, och därför älskar
författaren, ehuru han själf är fattig och numera
alldeles »renonce» på kärlek, att gifva sina fattiga hjältar
så mycket guld och så vacker fru, som de någonsin
kunna önska sig. Är detta icke bra beskedligt,
älskvärdaste läsarinnor?
Vid återkomsten till fäderneslandet erhöll Hjalmar
köpebref på en stor, vacker egendom, i grannskapet af
den frikostige svärfaderns. Där lefde han nu, sedan
han med begärlighet sökt och med glädje erhållit
nådigt afsked, ett så lyckligt lif, som det någonsin kan
finnas i romaner, hvilket sannerligen vill säga ganska
mycket, och han besöktes tidt och ofta af sin vän, den
lustige, rimmande löjtnanten, som också, då Hjalmar
bjudit honom till fadder vid sin förstföddes döpelseakt,
till honom öfverlämnade några rätt putslustiga verser,
bland hvilka en af följande lydelse:
O, kunde jag göra på samma vis,
Som du, din lyckliga ost, i Paris!
Och finge jag göra, för resten,
Det samma som du uti Dresden!
(Ur »Carolina, poetisk kalender»,
Stockholm 1844, 2:a uppl. 1849.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
