- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Andra delen /
105

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105

att hon, den bättre lottade, ville dela med sig af
sitt öfverflöd. Men sedan jag nu en gång kommit
in på det ekonomiska, hvilket alltid måste ligga eii
fattig yngling om hjärtat, frågade jag henne hvad hon
trodde, att hennes »moster» skulle begära i hyra för
rummet.

Flickan log. (Säkert var det öfver min barnsliga
enfald). »Å, det blir bara en bagatell; jag skall ändå
fråga henne . . . Hon kan icke komma upp själf, emedan
hon är sjuk. Men var icke orolig; det blir bestämdt
icke dyrt, på sin höjd en riksdaler i månaden.»

»Då går det an», sade jag mycket lättad, »och jag
som trodde, att allting här var mycket dyrare än i
Uppsala.»

»Det kommer an på, hvar man bor», invände
Klara mycket riktigt och gick till spegeln för att ordna
sin klädsel och sina rika, gyllne lockar. »Jag måste
gå ut på en liten stund», sade hon därunder, »för att
köpa litet färskt kött till soppa åt herr Konstantin,
hvilket doktorn ordinerade i går såsom den bästa föda
under er sjukdom. Var emellertid icke orolig; inom
en timme är jag tillbaka.»

Jag kom nu ihåg ändamålet med min olyckliga
fotresa - min mors pension. Jag hade
kommissionä-rens, krigsrådet L*s adress, och jag frågade nu Klara,
om hon möjligen kände denne herre.

»Icke honom själf, men... men hans son har
jag . . . sett», svarade flickan, »och jag vet ganska väl,
hvar de bo.»

»Förträffligt! Hon har verkligen bättre
bekantskaper», tänkte jag och anmodade henne nu att i mitt
ställe påminna om pensionens snara afsändande.

»Gärna, gärna, gode herr Konstantin! Men säg,
är det ej något mera jag med detsamma kan uträtta
för er?»

»Jo, det är sant! Här finns ju lånbibliotek i
staden?»

»Ja, i Kyrkbrinken.»

»Mitt tillfrisknande kommer att gå långsamt, och
det blir nödvändigt att hafva några goda böcker under
tiden. Jag vill då läsa högt för er, goda Klara,»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/2/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free