- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Andra delen /
297

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adjutanten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

297

»Det fägnar mig på den värda kyrkoherdens
vägnar, att ni hyser sådana tankar, ehuru de ingalunda
äro smickrande för hans postillon d’amour. Men hur
kan ni vara ond på mig? Det är tvärtom jag, sorn
hade skäl att vara ledsen - jag, som alltid så strängt
blifvit tillbakavisad, då jag någon gång vågat säga er,
hvilket intryck era behag gjort på mig, Alla mina
försök studsade tillbaka mot ert klara förstånd och er
höga dygd. Ni är hård, ni är sträng, mamsell Amanda,
men ni är därigenom lycklig. Ni blir en värdig, en
ypperlig prostinna, ty ni har aldrig varit så där
sentimental och romantisk som man påstår, att guvernanter
annars gärna äro.»

Han sade detta med ett så godt uttryck och en
så ypperligt tillgjord uppriktighet, att guvernanten
in-söfdes i fullkomlig säkerhet för sin fruktan, att hennes
forna känslor, nu i en hast tillbakaträngda liksom
genom ett trollslag, någonsin varit förstådda. Hon
räckte honom därför sin hand och läspade: »Alltid är
ni munter och rolig! Hvem kan vara ond på er l
Såsom ett bevis på, att jag åtminstone icke är det, tager
jag er genast till min förtrogne. Detta bref», tillade
hon efter en kort tystnad med mycken blygsamhet,
»detta bref har, som ni vet, ett högst viktigt innehåll,
hvarpå en hel lefnads ohjälpliga olycka eller oändliga
sällhet beror. Hvad skall jag svara?»

»Följ er känsla! den är er Gud!» ropade Sebastian
patetiskt.

»Inga fraser nu längre! Säg mig kort och godt
er uppriktiga, er vänskapliga mening.»

»Jag säger då, att ni . kort och godt bör svara
med två bokstäfver: ett långt J och ett litet a.
Kyrkoherden är en förträfflig man. Han har varit förtjust i
er sedan första stund han såg er. Ni har förtrollat
honom med »Söderländskan i Norden». Han kan aldrig
lära sig att försaka er - hans vin är ypperligt, hans
möblemang utsökt, hans bibliotek rikt, hans hjärta
varmt, hans ...»

»Men ...» invände guvernanten.

»Inga men, då det är fråga om en man! Ni
minns ju Schillers ord:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/2/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free