Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Misstaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
må nu gärna falla, - det kan ge anledning till månget
f"adt skämt i framtiden, oss tre emellan förstår sig.
Iskade Leonora!» - härvid slingrade han sin arm
om hennes lif - »din Gustaf har alltid varit lika
varm, om än felaktig, men den kalle Gustaf sitter där»,
- fortfor han och pekade på mig. Därpå berättade
han hvad läsaren redan vet för den förvånade och
rodnande Leonora, som under berättelsens gång slöt sig
allt närmare intill sin mans bröst och slutligen dolde
sitt brinnande ansikte däremot. När Gustaf ändat sin
förklaring, uppstod en lång paus. Slutligen uppreste
sig Leonora och blickade förläget, med tårar i ögonen,
än på honom, än på mig, men snart antogo hennes
drag ett gladare uttryck och sist instämde hon
ofrivilligt i detta löje, som vi ej längre kunde återhålla.
Därpå i hast allvarsam, fattade hon min hand
med värma och sade: »Vi skratta nu åt en händelse,
som kunnat aflöpa ganska tragiskt, så vida ni ej kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
