Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
litet högre än till Trudvangs odlingar och
hammarsmedjor. Du är här dömd till slafveri, visserligen ett
mildt och, för att så säga, »komfortabelt», men det är
i alla fall slafveri . . . Ditt namn skall alltid blifva
okändt, oberömdt, ehuru Gud gifvit dig sällsporda
krafter att bana dig väg till odödlighetens tempel. Min
Sigurd, jag gråter öfver dig.»
Sigurd kastade sig vid dessa ord i Linders armar.
Denne fortfor efter några ögonblicks tystnad: »Den
tacksamhetskänsla, som fäster dig vid major Torsson,
är naturlig, är vacker, ty du har ju allt hitintills haft
honom att tacka för allt. Men, Sigurd, att hafva sig
själf att tacka för ära och rykte, det är någonting
ädlare, högre. Så hafva nästan alla odödliga snillen
brutit sin egen bana; ofta till en början i nöd och
försakelser, men segerns lön har dock slutligen alltid
blifvit deras. Nej, ut i världen, Sigurd! Endast i
oberoendets solsken kan snillet knyta sina gyllene
frukter.»
»Jag vill hos majoren bönfalla om att få ägna
mig åt konsten, åt musiken, åt poesien», sade Sigurd.
»Han nekar det, tro mig. Du vet, att han vill
hafva dig till inspektor, bokhållare, agronom eller något
annat nyttigt, som han kallar det. Din lott blir att
skörda rofvor i stället för lagrar, som eljes väntade
dig, om du haft mod att göra dig fri. Men skulle du
en gång våga att taga ett afgörande steg, så har du
alltid en vän, en broder i mig.»
Dessa gnistor hade fallit i ett allt för antändligt
ämne. Efter Linders afflyttning försjönk Sigurd i
en allt djupare dysterhet, som ej en gång Gefions
småleende kunde skingra. För att taga honom därur,
satte major Torsson honom till åtskilliga göromål, hvilka
visserligen uträttades punktligt, ehuru med synbar
motvilja.
»Det är icke min mening», sade den gode gubben,
»att vilja för alltid afbryta dina studier. Jag vill
endast, att du genom några månaders kroppsarbete
skall få ut en hop sattyg, som den där förläste
magistern satt dig i hufvudet. Du känner, att min vi ja
är att göra dig till en upplyst, närande medlem i s m-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
