Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slotterölet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
marschera! Ett par kärlekens pilgrimer, som vi äro,
få icke förtröttas.»
»Å!» suckade den svarte, i det han reste sig
upp, »sannerligen är icke en ung mans väg till ena
pigo lika besvärlig, som den är förunderlig. För att
göra pinan kort, har jag lust att fria till första flicka
jag möter och får jag då ja, måste jag väl vara
befriad från vidare strapatser. Huj, uj!»
Efter denna klagoutgj utelse - skyndade han att
vara Sten behjälplig vid matvarornas behöriga
inläggande, hvarvid den hederliga och kloka Hippos, som
ingalunda blifvit lottlös under måltiden, gick helt
beskedligt att s j älf mänt ställa sig inom skacklorna, för
hvilken oegennyttiga handling han också erhöll
upprepade smekningar af sin herre, under det han selades
och förspändes.
Om några minuter se vi våra älskogslystna
äfventyrare på landsvägen fortsättande sin färd mot det ljufva,
men ovissa målet. Som redan är nämndt, var den trakt,
hvari de befunno sig, oändligen vacker. På ena sidan
om vägen sträckte sig en lång, smal vik af Östersjön,
med talrika, grönskande holmar, och på den andra
utbredde sig en blomstrande äng, där täcka, löfrika
kallar här och där höjde sig såsom krokaner på
naturens rika gästabudsbord. Tätt framför dem ledde en
stenbro öfver en liten fors, som nära därintill
afbör-dade sin tribut till hafvet, sedan den förut släpat
vattenhjulet till en kvarn, belägen strax ofvanför bron. På
gården utanför kvarnen sågo de en välfödd herre i
rund, hvit filthatt och med jovialiskt utseende, som
med pipan i mun satt i en nätt karriol, framför hvilken
otåligt stampade en vacker häst, i hvilken Stens vana
öga genast igenkände en utmärkt trefvare. Herrn i
karriolen tycktes vara inbegripen i samtal med
mjöl-naren, som med hatten i hand stod bredvid åkdonet,
och vid det de närmade sig, hörde de honom med klar,
välljudande röst utropa: »Och det var sant: om några
af mina bekanta fara förbi, så säg dem, att jag har
slotteröl och dans i kväll, hvarför de äro hjärtans
välkomna på ett glas, om det roar dem. Jag far nu upp
till bruket till patron för att be honom komma ner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
