Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slotterölet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Z...., vid det han med kärlekstindrande ögon såg
efter sina båda älsklingar. Därefter, vändande sig till de
främmande, sade han: »Jag får underrätta er, mina
herrar, att ni komma alldeles förträffligt väl till pass,
emedan jag har slotteröl i afton och några grannar
komma hit för att taga sig en liten sväng.»
»Vi hörde det af era ord till mjölnaren, min herre,
och just detta förde oss på den befängda idéen att
vara med på tillställningen», sade Sten, i det han
presenterade sig själf och sin kamrat, på samma sätt som
han förut gjort det för flickorna.
»Förb. klokt gjordt af herrarna! Alldeles ypperligt l
- Jaså, min herre är artist - fägnar mig - ty äfven
jag har fordom i världen klåpat med buskar och gubbar,
och gräsläsare har jag också varit en smula, fast
numera de latinska benämningarna oftast vilja fastna i
halsen. Om herrarna dröja hos mig några dagar, som
jag vill hoppas, skall jag kunna stå er båda till tjänst.
Jag kan nämligen visa er flickor, utsikter, gräs, blommor
och annat otyg i en alldeles förskräcklig mängd.»
»Af det förstnämnda slaget hafva vi redan sett det
mest oförlikneliga», stammade magistern.
»Oförlikneliga? För fan, äro de då icke lika mig,
deras far?» frågade den lustige patronen, vid det han
blåste upp sina frodiga kinder och satte ut den vördiga
magen. »Men jag får väl i alla fall vara nöjd med
dem, sådana som Gud skapat och mor skänkt mig dem.
Men nu från flickor till någonting klokare, till den där
hunden, menar jag. Det var eri magnifik best, som
på köpet gör skäl för födan, hvilket annars är sällsynt
bland den klassen.»
»Han fick icke följa med på andra villkor, och
som ni ser, tyckes han ganska villigt underkasta sig
sitt öde», anmärkte Sten.
»Det värsta blir emellertid, när småherrskapet där
hemma får syn på det här ekipaget, - ty herrarna
ska’ veta, att det icke är nog med de plågoandarna,
som nyss flögo ifrån oss, jag har allt en färskare
upplaga, som jag fruktar aldrig kommer att lämna den
stackars hunden i fred, när de en gång fått se, hvad
han duger till.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
