Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brännvinskontrollören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
afundsvärda plats sig anvisad hos en mäkta rik bonde
vid namn Matts Bryngelsson, gemenligen Matts
Slyn-gelsson kallad, som dref ett af de största brännerierna
i länet. Bondens betydliga landtegendom, Smuggel vik,
var belägen invid kusten, och man påstod, att han
fordom lagt grunden till sin förmögenhet genom särdeles
djärfva och lyckade lurendrejeriaffärer. Matts
Slyngels-sons växande anseende hade äfven gjort, att han blifvit
utsedd att vara häradets ombud vid de senaste
riksmötena, under hvilka han uppträdt som en blind
anhängare till ridderskapet och adeln, särdeles sedan den
stora hedern skett honom att få dricka brorskål med
åtskilliga af dess ledamöter, ja, till och med med en
baron och kammarjunkare von Snåling. Af
landshöfdingen, hos hvilken han stod i stor ynnest i följd af
sin alltid visade beredvillighet att ingå på dennes planer,
hade han utbedt sig, samt äfven fått löfte om, att
erhålla en så högvälboren kontrollör som möjligt till sitt
kära Smuggelvik, och hans stolthet kände inga gränser,
då han vederbörligen underrättades, att en grefve
Schwel-tenborg af Ljungheda därtill var utsedd.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga
»brännvinsordnings-stadga» skall en kontrollör infinna sig minst 48 timmar
före ingången af den anmälda tillverkningstiden vid det
bränneri, där han blifvit anställd, och dagen för den
nya kontrollörens ankomst var inne. Fader
Bryngelsson gick oroligt väntande fram och tillbaka i den
förnäma gästens rum, till hvilka han valt de bästa i huset.
Allt var där nytt, fejadt och komfortabelt från det
minsta till det största; men då han nu plötsligt märkte,
att man på nattduksbordet endast ställt ett par nya
bronsljusstakar, vardt han förgrymmad, Öppnade dörren
och ropade häftigt: »Oscaria!» Den rojalistiske mannen
hade gifvit detta namn åt sitt enda barn, en dotter,
som nu inställde sig med haltande gång och visade
ett blekt, långlangdt ansikte och ett par ljusgrå,
skelande ögon. Hon var klädd på »herrskapsvis», men
klädningen satt utmärkt illa, lika mycket i följd af
hennes sneda växt som af en synbar vårdslöshet, hvarom
det illa kammade, tofviga håret och de mindre
omsorgsfullt tvättade händerna buro det otvetydigaste vittnesbörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
