- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Fjärde delen /
329

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkparaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

329

bra, för det är alltid nyttigt att veta hvad man ska’
göra, då fienden avancerar och man står som vedett i
ett skogsbryn. På Drottningholm ...»

»Å, tig med ditt Drottningholm!» inföll den gamle
bussen förargad, »jag har nog fan stått som vedett,
inte på lek, som du, utan på rena, blanka allvaret;
och sunda förnuftet har alltid sagt, hvad jag skulle
göra. Den, som litar på bok är en tok - det är ett
godt ordspråk från min ungdom. Men jag vill inte
gräla med dej längre, ty de unga vilja nu för tiden
vara präster allihop och alltid visa sej klokare än vi
gamla. Ungdomen har ingen hut i sej, som den hade
förr, se det är saken.» - Och härmed vände han sig
förtörnad från drottningholmaren, den unga tidens
representant, till en annan kamrat, grånad i tjänsten
liksom han, och sade:

»Ett satans väder, gamle Lejon! Minns du,
allde-deles sådant hade vi under reträtten från Anclam 1806?»

»Ja, det har du rätt i, Kämpe», svarade den
andre. »Det var i mars, tror jag, och det var då, som
du och jag hjälpte att bära ’kaptin’, som blifvit svårt
’placerater’ i ena foten,»

»Det är ändå roligt att ha varit med i sina dar»,
sade Kämpe med hög röst och med en stolt sidoblick
på drottningholmaren. »Du och jag och Modig vid
lif kompaniet ä’ väl de enda, som ä’ kvar från den
tiden, menar jag. Vi ha sett mycke’, vi, både
fran-soser och ’prussare’ och kosacker och andra djäflar.
Men efter allt detta ska vi nu på gamla dar gå i skola
som små pojkar. Det är ’utarribelt’ hårdt, det får
jag säga, och lefver jag till mönstringen, så . . .»

»Det ginge nog an», svarade den andre, »om jag
bara inte hade så faseligt lång väg till denna
välsignade kyrka, Gud förlåte mina synder! Men se nu bor
jag och många med mej hela tre milen härifrån, och
så får jag ge mej af hemifrån tidigt om
lördagsmorgon för att hinna fram, och så behöfver jag hvila ut
om söndan, så att jag inte kommer hem förr än
måndags kväll, och på det viset förlorar jag två goda
ar-betsdar i veckan, hvilket är svårt nog för en fattig
stackare med många barn. Om hvar och en fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/4/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free