- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Fjärde delen /
338

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkparaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

338

mitt löfte - dock skall du icke lura mig mer, det
lofvar ]’äg.»

»A, säjer lyttnanten det?» - svarade
soldathustrun med ett litet spotskt, tviflande leende, som
klädde henne ogement väl, »det är väl inte så farligt
heller!»

Löjtnanten bet sig i läppen och vände sig till
truppen: »Gossarl ni ha varit ena satans bulvaner i
dag, riktiga ko rf var, det skall jag säga er, och fan ska
ta er en annan gång. Men Gud vare hos er nu! Gå
in till Lars Perssons, så ska ni få en sup att värma
er med. Höger och vänster om! Marsch!»

Soldaterna hurrade af alla krafter, ty löftet om
den gamla supen verkar alltid underbart på deras
entusiasm.

»Vår lyttnant ä’ en satans rar pojke» - sade gamle
Kämpe till sin vän Lejon - »jag hör honom mycket
hellre än prästen, för han slutar alltid med ’reson’.
Skjuter jag den där vargen i vinter, som håller sig i
vår skog, ska han ha skinnet, det ä’ säkert.»

»Och fångar jag en mård, ska han ha den till
kappkrage» - sade Lejon.

»Du hade grufveligt mycke’ att tala vid
lyttnanten» - sade Cesar till sin vackra hustru, som det
tycktes litet vresigt.

»Tycker du?» - skrattade hon.

»Jaha, det tycker jag - nog är lyttnanten en bra
karl, men . . . men ...»

»Men du är en dum karl», sade hustrun.
»Begriper du inte, att jag bad, att ni skulle slippa hela
’paraten’. Men var nu inte förarglig, utan följ mej
till Anna mor här i byn, så ska du få lite matsäck,
som jag har med mej.»

»Du är ändå knäfveln till rar gumma!» ropade
den store Cesar.

»Kan tänka!» skämtade den unga hustrun, fattade
Cesars hand och hoppade bort.

Ur »Berättelser och Utkast».
Stockholm, 1847.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/4/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free