Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Passions-predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hur han, bleknad, går och larfvar,
Som en rödögd mört så stum,
Glömmer hvad naturen tarfvar,
Nykter, tankspridd, rädd och dum!
Allt det sköna, allt det höga,
Rymmes i den huldas namn,
Och hans sol är hennes öga,
Och hans himmel hennes famn,
Och hans sträfvan att få trycka
Hennes hand, att den blir röd,
Och hans hopp, hans högsta lycka
Är en kyss som nådebröd.
Allt hvad han sig företager
Går naturligtvis på tok,
Fåfängt drager han och drager, –
Han är fast uppå sin krok.
För den sköna, hela dagen,
Krystar han sitt moll-ackord.
I sex lispund kött betagen,
Får han spleen, liksom en lord.
Och på detta sättet, bröder!
Lefver han sitt usla lif.
Blott med griller han sig föder,
Skyr de muntra tidsfördrif.
Mödosamt en ros han sköter,
Som kanske en annan bröt.
När sin tid han så förnöter,
Blir till slut han själf ett nöt.
Men hvad blir väl lönen sedan?
Korgen eller ock ett – ja!
Hårda villkor! ack, emedan
Båda i fördärfvet dra!
Ja, när prästen läst sin läxa,
Tar vår blindhet oftast slut,
Och vår köld begynner växa,
Som vår värma växt förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
