Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Konst och natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konst och natur.
Ur pensionen kom Maria,
Skön och yr, vid sexton år.
Med manér, parisiskt fria,
Hon inför sin moder står,
Läspar sött: »Du söta mamma!
Känner du din dotter ej?»
Gumman då, den hedersamma,
Svarar henne buttert: – »Nej!»
Och med oro, knappt betvingad,
Uppå flickans dräkt hon ser.
Klädningen är starkt urringad,
Marmorn blänker, långt, långt ner.
Genom tyll och musseliner
Skymta tusen små behag,
Och på läpparnas rubiner
Leker spotskt ett konstladt drag.
Mörkblå ögat, hvad det smäktar,
Då det slås till hälften opp!
Och med hvilken smak hon fläktar
Kinden med en rosenknopp!
Vänstra handen leker sakta
Med halskedjans röda gull,
Och förnöjd hon tycks betrakta
Själf sin barm, så hvit och full.
Vårdslöst sig en guldlock slingrar,
Visar ögat vägen ned.
På de fina hvita fingrar
Blixtra ringar på hvar led.
Under strumpor, genombrutna,
Blänker foten fram ur skon, –
Hennes former liksom gjutna
Hastigt blifvit i pension’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
