Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Skjutspojken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gröt jag ej finge i afton ändå,
Äfven om hemma jag vore.
Här kan jag kanske en tolfskilling få,
Hoppsan! af herren, den store.
En gång så skjutsade jag en mamsell,
Brunte fick trafva som vinden.
Kölden var rasande, liksom i kväll,
Hoppsan! det nöp uti kinden.
Kinden blef hvit som vår kyrkvägg och blå,
Fruntimret snyftar och gråter.
Jag tog en snöboll och höll däruppå,
Hoppsan! och färgen kom åter.
Aldrig med sådana rosor min hand
Mera får leka förtroligt!
Jag tyckte riktigt mitt bröst stod i brand,
Hoppsan! ack, hvad det var roligt!
Jag fick en smörgås och dito en plåt,
Och hon mig högligt berömde.
Hungrig, som tusan, jag smörgåsen åt,
Hoppsan! men plåten jag gömde.
Sedan så skjutsade jag en off’ser,
Då fick jag känna på annat;
Örfilar fick jag och skällsord, med mer,
Hoppsan! han svor så förbannadt!
En gång jag skjutsade äfven en präst;
Fast jag fick stödja’n och bära’n,
Aldrig en vitten dock kom i min väst,
Hoppsan! jag bara fick äran.
Dåliga herrar det finnes nog till,
Likasom dåliga bönder.
Nu vill jag springa och sjunga min drill,
Hoppsan! ty träskon är sönder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
