Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Ett bataljstycke i Wouverman's manér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så täppa de åter den kvicka ventil,
Och störta af värma, ett tjog på hvar mil.
Så hett skiner solen, och löjtnanter små
De ville nog hellre i skolan nu gå.
Och gamla kaptener, med mage så trind,
De torka beständigt den pärlande kind.
De tänka på mycket, dock mest på sin kropp,
Samt knäppa den sprättiga vapenrock opp.
Så hett skiner solen! I djupaste fred
Kan striden dock vara förfärligen led.
Nu fly adjutanter som blixtar förbi.
De göra beständigt så stort bryderi;
Ty alla de bära motsägande bud,
Och hvem skall man lyda? Det vete vår Gud!
En kommer och skriker ett dundrande: »halt!»
»Marsch»! ropar en ann’, »det generalen befallt!»
Och somliga stanna och somliga gå,
Men säkert arrest adjutanterna få.
Och såsom en härfva nu trasslar det sig.
Bevare oss Gud för att nånsin få krig!
Så hett skiner solen! Mot Mariefred
De trasslade härfvorna ändtligt gå ned.
Och där, mina herrar! skall stånda ett slag,
Ett brinnande, svettigt, den följande dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
