Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Huru det går till i krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ni är ryslig!» ropte Klara ...
»Hvad tror ni då jag är värd?»
»Därpå kan jag än ej svara,
Men jag vågar tro – en värld.»
Grobianen nu sig sänkte
På ett knä och sade ömt:
»Ni då glömt – ack, som jag tänkte! –
Den, om hvilken förr ni drömt.»
»O, min aning! Kan det vara!
Himmel ... är det Frans, min ... vän?»
– Blek som liljan ropte Klara –
»Eller går du blott igen?»
»Nej, jag lefver, Klara! – Striden
Har jag sökt, att bli dig värd;
Lyckan, såsom förr i tiden,
Har jag vunnit med mitt svärd.
Lyckan? nej, min lycka ligger
Blott hos dig! den är förbi,
Om du nekar, hvad jag tigger ...
Fäll min dom, om du är fri!» –
»Men det tjoget af turkinnor,
Som du fick och sålde se’n?» –
»Jag, vid Gud! ej sett på kvinnor,
Jag har endast tänkt på en.»
»Då din dom blir lätt att fälla,
Ty på en jag äfven tänkt,
Blott på en, och många sälla
Aningar mig styrka skänkt;
Jag vill dela hjältens ära
Och är din. Blott lofva mig,
Att jag bara slipper lära,
Huru det går till i krig!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
