Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Till författarinnan af kusinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En man, som har författat »Sverges anor».
Besjungit fröken Lauras små behag;
Och som på svenska vitterhetens banor
Har krupit längst, allt intill denna dag.
En sådan man, jag än en gång det säger.
Af er förtjänt en mera vänlig min,
Helst då han makt i sina händer äger
Ätt ge er pris ifrån akademien.
Men utaf »norskhetsifver» helt betagen,
Blott för det smicker Welhaven er gaf
I »soluppgången» på den sköna dagen,
Ni öfver svenska dikten bröt er staf.
Och den likväl haft lyckliga momanger,
Och har det ännu, om ni tänker på:
Den har ju er, med »tjugufem talanger»[1],
Carlén och Bremer och de andra blå.
Låt gärna »norrbaggen» allt svenskt fördöma,
Det är så vanligt; men att hålla med,
Emedan er han täcktes att berömma,
Går nästan öfver vanlig blåstrump-sed.
Ni gick än längre – Herren mig förskone
Att höra något sådant mer, minsann!
Ni önskade i Norge vara »Kone»,
Då ni likväl i Sverge har er man.
Nej, tacka Gud, att ni får hemma vara
Och »skizza»; ty i detta Norge, vet,
En friherrinna är en »Kone» bara;
Där krusas ej för »folk af kvalitet» [2].
Där finnas ej grefvinnor, hertiginnor,
I hvilkas krets ni kan få svänga er;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
