Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Lola Montez - Veteranen, skolpilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lola tänker: »Väl hon må
Löna mig, för att hon så
Honom slipper.
Mot att älska gubben där
Ej ett grefskap mycket är,
Eller nipper.»
Och »grefvinnan» rider ut,
Bäjrarna att lära hut
Med sin piska.
Tappert slår hon nu omkring,
Men de våga ingenting,
Knappast hviska.
Och nu frågas, oförgyldt:
Månn’ ej jordens kungar fyllt
Syndamåttet?
Gifvas galenskaper fler?
Kunna väl de framgå mer
Uti brottet?
Veteranen, skolpilt[1].
Myckel tål man, förren man förgås.
TEGNÉR.
Snart hafver jag tjänat i fyrtio år,
Men dock som en pojke i skola jag går
Här i Malmö.
Glasögon på näsan och boken i hand
Jag sitter och stafvar, jag grånade man.
Här i Malmö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
